Peruker av äkta hår – ingen ser skillnaden

Drömmer du om ett nytt hår? Även om det kan kännas orealistiskt utifrån din naturliga hårväxt – finns det lösningar. Belle Madame har både syntetiska peruker och de av äkta hår. Det gemensamma för båda dessa alternativ är att ingen ser att det är fejkhår.

Peruker eller hårersättningar – vad är skillnaden?

Fortfarande lever det kvar i folks medvetanden att peruker är något som clowner har. Eller något som används på maskerader. I båda dessa fall används de som en sorts outfit, och det handlar om att se annorlunda ut. Våra peruker är dock ämnade att få bäraren att se naturlig ut, och bli bekväm med sig själv. Skillnaden mellan peruker och hårersättningar? Det är olika ord för samma sak.

Självkänslan sitter i utseendet

Inget kan döda självkänslan så mycket som ett yttre en inte är nöjd med. Detta är absolut inte samma sak som att vara ytlig. Alla människor vill ju ha ett utseende som de själva är nöjda med. Om hårväxten har avtagit kan den dra till sig en onödig fokus, och det blir en sorts besatthet. Visst går det att jobba mentalt med detta, men varför undvika lösningar som gör dig snygg?

Kan jag ha vilken frisyr jag vill?

Ja! Det är en den största styrkan med våra produkter. Du är inte bunden till ditt naturliga hår. Passa på att anlägga långa, korta, lockiga, raka, diskreta eller galna frisyrer. Om du är osäker på vad som passar, kan vi hjälpa dig och vägleda dig till ett bra val.

Så kommer du i kontakt med oss

Belle Madame kan hjälpa dig, oavsett vilken frisyr du är ute efter. Vi kan även hjälpa dig genom att svara på de vanligaste frågorna. Gå in på vår hemsida, som du hittar här, så får du den hjälp du behöver.

Peruker av äkta hår - ingen ser skillnaden

Ribbor och paneler från en pålitlig dalaleverantör

Behöver du ribbor och paneler till ditt bygge? EB Hedlund i Dala Floda i Dalarna är en trygg leverantör som varit med länge, och som såväl standardmodeller som kundanpassade skräddarsydda ribbor och paneler som tillverkas i små volymer.

Ribbor och paneler för alla behov

EB Hedlund är ett familjeföretag som varit igång sedan 1970-talet. De har sett trender komma, gå och komma igen. Och fortsatt leverera högkvalitativa listverk och mycket annat från sin fabrik i Dala-Floda i Dalarna. Specialiteten är alltjämt små volymer, kundanpassning och så leverans på en pall. Allt på en gång. Den här leverantören är uppskattad just för sin flexibilitet och precision, sin lyhördhet inför dig som kund. I dessa tider av massproduktion kan de väl kännas skönt med en leverantör som ger den där personliga känslan?

Varför anlita EB Hedlund?

Om argumenten ovan inte räcker kan jag berätta att EB Hedlund har en branschvana, och det är vardagsmat att leverera kvalitet i tid till de olika byggföretag som finns där ute. Eftersom fabriken jobbar med små volymer kan maskinerna snabbt ställas om, och leveranstiden förkortas. Du kan ha din beställning levererad på relativt kort tid, så att det inte blir stillestånd i bygget. Hör av dig och berätta om ditt behov så tar de dig vidare därifrån.

Hur kommer jag i kontakt?

Enklaste sättet att få kontakt med EB Hedlund är via deras hemsida. Gå in där och bläddra runt, skapa dig en uppfattning om verksamheten. Om du vill ta kontakt klickar du på denna länk så hjälper de dig på bästa sätt. Lycka till med byggandet!

Ribbor och paneler från en pålitlig dalaleverantör

Söker du städfirma Kristianstad – pröva Wikkans

Är det flyttstädning på gång, behöver du hjälp med hemstädning, eller kanske veckostäd? Pröva Wikkans Puts & Röj, en städfirma i Kristianstad. Här får du högkvalitativ städning av en kunnig och erfaren utförare som kan det här med service.

Städfirma Kristianstad – kontakta redan i dag

Behöver du hjälp av en städfirma i Kristianstad nu direkt? Kolla in Wikkans Puts & Röj genom att besöka deras hemsida. Klicka här för att komma till hemsidan. Fördelen med Wikkans är att de har lång erfarenhet och är väldigt noggranna. De har även en servicenivå som är guld värd. Visst doftar det väl härligt med ett nystädat hus eller kontor? Denna städfirma från Kristianstad kan verkligen skapa den känslan.

Fritid är det mest värdefulla som finns

Anledningarna till att anlita städhjälp är flera. Dels kanske du inte har tid, och därför kan det vara en bra idé att anlita en städfirma Kristianstad. Dels vill du vara säker på att jobbet faktiskt blir bra utfört. Vid flyttstäd är det viktigt att det blir ordentligt rent, och du vill ju inte behöva städa om igen.

Unna dig städhjälp

Tänk vad mycket bra saker du kan ägna dig åt om du slipper städa. Säkerligen har du bättre saker för dig, och faktiskt har de flesta av oss förtjänat lite vardagslyx. Kontakta Wikkans Puts & Röj redan i dag, och få det riktigt skinande rent samtidigt som du kan koppla av och njuta av livet. För livet är för kort för att vi ska lägga tid på sånt som andra gör bättre, eller hur?

Söker du städfirma Kristianstad - pröva Wikkans

Köp inte stödhjul till småbarn

Stödhjul är en stor bluff. Ett sätt för cykeltillverkarna att tjäna extra pengar. Barn som inte kan cykla ska heller inte ha stödhjul.

Det bästa är att de små barnen får ha trehjuling så länge de inte kan cykla på en riktig tvåhjuling. Skälen är enkla, men också mycket viktiga. Märk också väl att detta är uppgifter som är vetenskapligt belagda.

När småbarn cyklar med stödhjul så lär de sig inte att cykla på riktigt. Det blir som att använda en trehjuling, fast mer förvirrande.

När det lilla barnet sedan ska ta steget och cykla utan stödhjul så kommer det att kännas förvirrande. Det är mycket bättre om de sätter sig på en riktig tvåhjuling först när det verkligen är dags.

Stressa inte barnens utveckling, det finns allt för många föräldrar som pressar barnen att göra saker som de inte är mogna för. Bara för att de pretentiösa föräldrarna ska kunna lägga bilden på sociala medier och känna sig duktiga.

Tänk på att alla utvecklas i sin takt. Bara för att du cyklar när du är fyra år så betyder det inte att du knäcker fysikens gåta eller skriver en bästsäljare om 40 år.

Studsmatta har blivit en klasslös aktivitet

Studsmatta har blivit en klasslös aktivitet

Studsmattetrenden fortsätter att öka. Tio år efter att de första studsmattorna dök upp i överklassträdgårdarna, så är det i dag en klasslös fysisk aktivitet.

Snarare har studsmattorna blivit en arbetarklasshobby. Det har blivit nästan en ny sport, liknande skateboardtrenden att studsa. Det är ungarna i förorten, i de er utsatta områdena som står för denna utveckling.

De fattiga föräldrarna har fått råd att köpa studsmatta. Nu är det deras barn som tar studsandet till en ny nivå och utvecklar det till en riktig sport.

De första studsmattorna för vanliga villaträdgårdar var mycket dyra och avancerade att montera. Därför blev det först populärt hos de välbärgade. Men det dröjde inte länge förrän studsandet spred sig ner i de mer allmänna lagren.

Tillverkarna blev fler och hittade metoder för att bygga många studsmattor på kort tid. Då blev det plötsligt möjligt för alla att köpa en studsmatta.

Förortsungarna gör det till sport

Precis som med alla street-sporter så är det kidsen i hodsen som tar det till en ny nivå. Samma sak gäller med studsmatta. Kidsen som inte har så mycket att göra på sin fritid, föräldrarna utan pengar och de monotona lekytorna. Det är de som skapar nytt.

När studsmattan kom till förorten blev det också en idrott. Det var inte längre ett håglöst hoppande medan pappa grillade entrecoten och mamma smygtutade på Amaronen i köket. Nej det blev något kidsen gjorde när de kom hem från skolan, hela vägen tills det började mörkna i hyreshusområdena.

När man hoppas och studsar så mycket så blir det också resultat. Det visar sig nu när det dyker upp massor av videor på nätet om ungar i de tuffa områdena som visar upp helt galna tricks.

Studsmattor blir inte mindre populära

Många trodde nog att det efter några år skulle mattas av. Men att studsa är inte en fluga, det har blivit en livsstil för många unga. På nätbutiker som www.lekute.se finns ett urval av billiga men mycket bra studsmattor som de flesta föräldrar har råd med.

Studsmattan i Sverige

Plötsligt bara hände det. Svenskarna blev med studsmatta. Det klassiska gymnastikredskapet tog klivet ut från sporthallarna och slog sig ner i villaträdgårdar hos vanligt folk.

Med tiden skulle också studsmattan genomgå en egen evolution. Från den runda lilla saken man minns från skolgymnastiken. Till de nästan monstruösa anläggningar man kan se lite varstans i landet.

Studsmattorna har blivit allt mer populära. Och tillverkarna tävlar om att konstruera de roligaste och bästa. I dag finns det alla sorters modeller. Det är inte längre en och samma matta. Numera kan man hitta en variant som passar olika åldrar, storlekar eller behov.

Studsandet har gått från att vara något man gjorde under skoltid. Till att bli en folkrörelse. Svenskarna hoppar som aldrig förr, ung som gammal. Och det blir bara mer och mer populärt. Studsmattorna har nästan intagit samma position som skateboarden. Skillnaden är att en studsmatta kan ställas upp var som helst, nästan i alla fall.

Det är inte svårt eller särskilt dyrt att köpa dem heller. Priserna blir lägre genom att tillverkarna blir fler. Det finns stora och mycket kunniga nätbutiker som Lekute.se. Där kan man från telefonen eller surfplattan sitta och beställa sin studsmatta.

Sedan kommer den hem med posten, enkel att montera och snabb att lära känna. Det är inte fel att ta det lite lugnt i början. Är du en ovan studsare så känn efter. Ha inte bråttom att bli världsbäst på att slå volter eller hoppa högst.

Börja i din egen takt och lär dig med tiden. Din studsmatta kommer inte att rymma hemifrån och säsongen är lång. Det är bara att studsa mer och mer. Till slut lär man känna sin kropp, får bättre motorik. Alla kan bli en superstudsare. När du väl har lärt dig konster, så varför inte låta en vän filma dig med sin smartphone och lägga upp det på youtube. Med hjälp av sociala medier får det snabbt en spridning, och du kan bli galet poppis.

Ruggigt Fiske

Fiske är en sport och sysselsättning som engagerar ung som gammal. Och fiske skapar möjlighet för hela familjen att samlas kring ett gemensamt intresse. För vem har inte fått sin första lektion i fiskets mysterium av sin farfar eller morfar? För den generationen var fisket många gånger ett sätt att dryga ut hushållets resurser. Idag fiskar vi främst för spänningen, kicken och känslan som infinner sig när man sitter på en sten i skogen, framför en spegelblank sjö.

I Sverige finns många möjligheter till bra fiske. Många har närheten till havet, i och med den långa kustremsan kring vårt avlånga land. Och inåt i landet finns gott om sjöar och vattendrag som är rena paradisen för fiske. I Dalarna är till exempel fisketraditionen stor, tack vare Dalälvens generösa fiskevatten, men även tack vare de många sjöar och tjärnar som ligger utspridda över hela landskapet.

Fiske är sällan bara ett intresse du utövar då och då, utan fiske blir ofta en livsstil. När du är på resa genom Sverige, eller i övriga världen kommer du på dig själv med att spana efter lokala fiskevatten. Detta oavsett om avsikten med din resa var fiske eller ej!

Den som är genuint intresserad av fiske får inte missa att pröva sin lycka i Dalarnas många fiskevatten. Förutom bra fiske finns här också goda möjligheter tid genuint och naturnära boende. Ska du till Dalarna för att fiska får du heller inte missa att ta en tur till Hedemora fiske och fritid. Här kan du fylla på med det som saknas i din utrustning innan du åker vidare mot ditt mål. När du är där ska du också passa på att ta en titt på deras utbud av handgjorda beten. De erbjuder även fiskeguidning och är du ny på Dalarnas fiskevatten är det inte fel att få lite hjälp på vägen. På så vis kan du också få ut lite mer av din resa

Inget nytt , men industrin påväg åt fel håll?

”170 000 jobb försvunna på svenska industriföretag

Sedan år 2000 har omkring 170 000 jobb försvunnit inom den svenska industrin. Det visar en ännu opublicerad rapport från IF Metall. Bland de drabbade finns Rexcell i Dalsland där 80 personer förlorar jobbet när bolaget lägger ned hygienverksamheten.

Robotar som tar över allt fler arbetsuppgifter, fabriker som flyttar till låglöneländer och ett Europa i ekonomisk kris. Utvecklingen har gjort djupa avtryck inom den svenska industrin. På mindre än femton år har långt över hundratusen jobb inom gruvnäringen och tillverkningsindustrin försvunnit.

På Rexcells pappersfabrik i dalsländska Dals Långed dånar ljuder av valsarna fortfarande och på monitorer inne i manöverrummet kan man följa hela produktionsprocessen. Men fabrikens tid är utmätt. I oktober nästa år tystnar maskinen och nästan 50 personer här blir utan jobb. Beskedet om nedläggning kom i september och arbetslaget som samlats gör en kaffepaus i manöverrummet är dämpade.

– Det är jättesynd för hela samhället. Katastrof, säger Bettan Utter, som jobbat på fabriken sedan 1993.

Nedläggningen skapar oro

Orten har omkring 1 450 invånare. 50 arbetstillfällen här motsvarar 30 000 jobb i Stockholm om man räknar till folkmängden. Det är inte svårt att föreställa sig att nedläggningen skapar oro.

Och kollegorna i Dals Långed är inte ensamma. Det är inte bara i den lilla bruksorten väster om Vänern som jobben försvinner. Sedan år 2000 har antalet personer som jobbar inom industrin i Sverige minskat med drygt 163 000, från omkring 720 000 personer till ungefär 557 000 förra året. Det innebär en minskning med en femtedel. Det visar en ännu opublicerad rapport från IF Metall, som bygger på data från Statistiska centralbyrån.

– Man ser väldigt tydligt att den tendens vi sett länge – att industrin förlorar jobb – accelererar vid finanskrisen, säger Maja-Malin Ekelöf, utredare på IF Metall och den som gjort sammanställningen.

Hon betonar dock att en del av jobben flyttat sig snarare än försvunnit. Dit hör jobb inom industrins tjänstesektor som outsourcats till rena tjänsteföretag. En annan del är bemanningsbranschen som inte heller klassificeras som industriarbeten i statistiken.

Vill bara satsa på servetter

Anledningen att fabriken i Dals Långed lägger ned är att moderbolaget Duni beslutet att sluta med produktionen av hygienmaterial eftersom den var olönsam och ledningen bedömde att underskottet skulle öka kommande år. Istället ska man satsa enbart på servetter och dukar. I valet mellan vilken av fabrikerna som skulle få vara kvar drog Dals Långed det kortaste strået. Maskinen i Skåpafors har högre kapacitet.

– Samordning och högre produktionskapacitet ger effektivare drift. I Dals Långed skulle vi ha slagit i taket kapacitetsmässigt, säger Thomas Gustafsson, vd för Rexcells moderbolag Duni.

Avvecklingen av hygienproduktionen innebär dock att 30 jobb försvinner även i Skåpafors. Totalt handlar det alltså om ett 80-tal jobb inom koncernen i Dalsland. En av dem som ser ut att bli av med jobbet är Magnus Oksvold. Han har jobbat på bruket 15 år och för två år sedan köpte han och hans fru hus på orten. Nu snurrar tankarna kring framtiden i huvudet på honom.

– Jag har två ungar i skolan. De har sina kompisar och sin trygghet här. Det känns inte helt rätt att rycka upp dem. Det blir nog att man får försöka hitta jobb inom pendlingsavstånd, säger han.

Det är inte mer än åtta mil till norska Halden, men den senaste tiden har det börjat ta stopp även i den norska industrin som tidigare skrek efter personal.

Inge Larsson är ordförande i den lokala fackklubben och tillhör dem som har jobbat längst på fabriken. När han började 1986 hade bruket 190 anställda. När varslet kom i september var bara 51 av dem kvar.

Dals Långed har en lång historia som pappersbruksort. Inge Larsson berättar att han är fjärde generationens pappersbruksarbetare. Där Rexcells ligger i dag låg tidigare ett annat bruk som under sina glansdagar sysselsatte nära 400 personer innan det lades ned.

”Ingen idé att kämpa emot”

Kollegorna runt kaffebordet på Rexcell vet att det finns dem som tycker att industrinedläggningarna är en naturlig del av att Sverige förändras. Att det inte är någon idé att kämpa emot.

– Så kan man ju inte tänka när man är här. Men man måste ju förnya sig, det fungerar inte att köra på med det gamla hela tiden, säger Ulrika Holm.

Erica Sjölander, ekonom och utredningschef på IF Metall menar att det finns mycket samhället kan göra för att stötta drabbade personer och orter. Att det inte handlar om att hålla liv i fabriker som inte bär sig.

– Det är sällan svart eller vitt. Det finns ofta saker man kan göra. Om en fabrik läggs ned så kan man från samhällets sida hjälpa till med omställning för arbetskraften eller arbeta för att locka dit andra företag. Från vårt håll brukar vi försöka vara pragmatiska och se om det finns någon del av verksamheten som kan vara kvar.

Hon tycker inte att stödet från samhällets sida i dag är vad det borde vara.

– Det finns, men jag tycker att omställningssystemet skulle behöva stärkas på olika sätt. Man har dragit ned på det från samhällets sida. Man går mer åt hållet att låta marknaden styra, men som jag ser det handlar det mycket om att ha ett tänk som går ut på att vi vill utveckla och behålla industrin i Sverige. Det klarar inte marknaden själv, säger hon.

På fabriken i Dals Långed börjar kaffepausen gå mot sitt slut. Magnus Oksvold gör sig redo att gå ut igen. Han är lagledare och chef för fem kollegor under passet, men det är sällan han behöver dela ut order.

– Man är så sammansvetsad med sitt lag. Man vet vad den andre tänker, så jag behöver aldrig säga åt någon vad den ska göra, säger han och nickar mot whiteboardtavlan på andra sidan rummet.

Där finns statistiken som bekräftar att det han säger är sant antecknad. Tre produktionsrekord på en vecka. Magnus kan inte minnas senast det hände att arbetet flöt på så perfekt.

– Men det är inte någonting värt nu. Beslutet är fattat.”